Lästid
1 min

Solpanelsfästen och koldioxidavtryck: Varför stål är ett grönare val än aluminium

När man designar en solcellsanläggning ligger fokus ofta på panelernas effekt, men valet av rätt monteringssystem är ett lika viktigt beslut. När målet är en genuint miljövänlig energiproduktion har materialvalet för infästningen stor betydelse. I den här artikeln jämför vi koldioxidavtrycket (LCA) för fästen av stål respektive aluminium för att avgöra vilket material som är det mer hållbara valet.

Monteringssystem för solpaneler tillverkas vanligtvis av antingen aluminium eller stål. Även om båda är vanliga metaller inom byggbranschen skiljer sig deras tillverkningsprocesser och miljöpåverkan åt avsevärt.

Officiella miljövarudeklarationer (EPD) avslöjar att materialet i solpanelsfästena har en direkt inverkan på hela anläggningens koldioxidavtryck.

Jämförelse av tillverkningsprocesser

Ett materials ekologiska påverkan bestäms till stor del av den energi som krävs för dess förädling.

Aluminiumfästen tillverkas av bauxit genom elektrolys (Hall-Héroult-processen). Detta är en av industrins mest elintensiva processer. Eftersom en stor del av det aluminium som används i Europa produceras i länder där elproduktionen är beroende av fossila bränslen, är koldioxidavtrycket för aluminiumskenor ofta högt.

Solpanelsfästen i stål tillverkas genom en process som är mer energieffektiv. Särskilt den nordiska stålindustrin har lyckats optimera produktionen till en toppnivå. SSAB-stålet som används i RAULI-produkter är ett utmärkt exempel på detta: det erbjuder marknadens lägsta utsläpp utan att kompromissa med hållfastheten.

Vad säger data om utsläppen?

När vi jämför råvarorna för monteringssystem i ljuset av internationell LCA-data (livscykelanalys) är skillnaderna tydliga:

1. Aluminium (Globalt genomsnitt): Enligt data från International Aluminium Institute (IAI) genererar aluminiumproduktion i genomsnitt ca 16,6 kg CO2e för varje producerat kilo.

2. Nordiskt stål (SSAB): Enligt miljövarudeklarationer är utsläppen för det stål som används i RAULI-fästen endast ca 2,0 – 2,5 kg CO2e per kilo.

Siffrorna visar att genom att välja solpanelsfästen i stål kan råvarans koldioxidavtryck vara en bråkdel jämfört med motsvarande i aluminium.

Hållfasthet avgör materialåtgången

En vanlig missuppfattning är att aluminium automatiskt är det bättre valet på grund av sin låga vikt. När det gäller solpanelsfästen måste man dock titta på den strukturella hållfastheten.

Stål är som material ungefär tre gånger styvare än aluminium. För att en monteringsskena i aluminium ska klara samma snö- och vindlaster som en i stål, måste den ha en mer massiv profil.

Solpanelsfästen i stål kan designas smalare och tunnare utan att hållbarheten påverkas. Hög hållfasthet innebär effektivare materialanvändning. När detta kombineras med stålets betydligt lägre utsläppsfaktor, är stålsystemet ekologiskt överlägset som helhet.


Ett ansvarsfullt val för byggprojekt

Allt fler byggprojekt söker miljöcertifiering (t.ex. BREEAM eller LEED). I dessa beräkningar påverkar varje byggmaterial, inklusive monteringssystemet för solpaneler, helheten.

För att göra rapporteringen av miljöpåverkan så smidig som möjligt har vi integrerat utsläppsdata direkt i vårt designverktyg. RAULI APP räknar automatiskt ut det projektspecifika koldioxidavtrycket för fästena, och det exakta CO2-värdet syns direkt i installationsrapportens PDF. Denna verifierade data är enkel att bifoga som en del av projektets miljöutredning.

En solcellsanläggning är en investering för decennier framåt. Genom att välja nordiska solpanelsfästen i stål säkerställer du inte bara takets hållbarhet, utan också ett mindre koldioxidavtryck för projektet. I designen av RAULI-produkter valdes SSAB-stål just för att det kombinerar toppklassig hållbarhet med ansvarstagande.

Källor

Informationen i denna artikel baseras på oberoende källor:
IAI Carbon Footprint Data
SSAB EPD Library
World Steel Sustainability Indicators

Kontakta oss!

Tack! Din inlämning har mottagits! VI KOMMER ATT VARA I KONTAKT!
Hoppsan! Något gick fel när du skickade in formuläret. Kanske försöka igen senare?

Nyheter OCH ARTIKLAR