Vårstorm blåste ner solpaneler från taket

Den hårda vårstormen som svepte över Finland under helgen förde med sig blåst och snö. Vid kusten nådde vindbyarna 20–26 m/s, och även i inlandet tilltog vinden till 20 m/s. Elnätsbolagen varnade för omfattande strömavbrott på västkusten, i Österbotten och i nordöstra Finland. För oss i Norden är den här typen av väderfenomen inga sällsynta undantag, de är vår verksamhetsmiljö.

Vårstormen följdes dock av tråkiga nyheter: vinden hade fått solpaneler att störta ner från taket. Motsvarande nyheter fick vi läsa även efter förra årets höststormar. Eftersom en enda solpanel väger 25–30 kg, kan vem som helst räkna ut vilken farlig situation som uppstår när sådana element faller från höga höjder.

Vad gör vinden med ett solpanelssystem?

På varje fästpunkt i ett solpanelssystem utövar vinden enorma lyft- och skjuvkrafter. På ett platt tak kan en kraftig vindby försöka slita loss panelen från sitt underlag på några millisekunder.

Utmaning

Det allra viktigaste är hur solpanelssystemet är fäst i takytan, och om fästet är tillräckligt starkt. Det mest traditionella och för närvarande vanligaste sättet är att använda barlastvikter, som staplas på systemet som motvikt för att förhindra lyftkraften från vinden. Ett tillräckligt antal kilo kan beräknas exakt för varje del av solkraftverket, men barlastvikternas sammanlagda vikt blir ofta ett problem. Med ett tillräckligt stort antal ton kan man förvisso hålla fast panelerna på takytan, men då står man inför nästa problem: håller taket? I Finland dimensioneras takkonstruktioner för att klara regionala snölaster, som i Norden på sina håll kan bli extremt höga. När tusentals kilo betongvikter läggs till i ekvationen, börjar gränsen för takkonstruktionernas bärighet att nås.

I början av året rapporterades det också om ett annat problem. När barlastvikter läggs ovanpå ställningarna blir den punktlast som systemet utövar på takytan oerhört stor, och detta orsakar problem för takytan. I värsta fall kan vattenansamlingar eller till och med skador på takytan orsaka stora problem ur ett fukthanteringsperspektiv.

Lösning

När vi utvecklade RAULI FLAT-systemet för platta tak var en av hörnstenarna i designen att minimera den påfrestning som takytan utsätts för. Barlastvikter uteslöts omedelbart. Det är inte möjligt att installera RAULI FLAT-systemet med vikter.

Istället görs infästningen i takytan genom heat welding. Detta kräver inte att takytan penetreras, utan en hållbar fästpunkt svetsas fast i taket, på vilken det egentliga solpanelssystemet sedan monteras. RAULI FLAT är testat för att klara en vindlast på upp till 3,5 kN/m². Tack vare det innovativa EasyClick-skensystemet kan antalet bottenplattor (= fästpunkter) som installeras på taket ökas eller minskas beroende på förhållandena. Systemet klarar en statisk belastning på upp till 10 kN genom att justera antalet skenor och avståndet mellan fästpunkterna.

RAULI FLAT-systemen designas med RAULI APP-kalkylatorn, som anger rätt fästavstånd för varje projekt och beräknar en tillräcklig mängd komponenter.

‍

KING OF THE NORTH

Varför bestämmer nordiska förhållanden våra standarder? Ett fäste designat för centraleuropeiska vindprofiler räcker inte i stormar vid Östersjökusten eller under tjock snö. Blöt snö, nedisning och oförutsägbara vindbyar belastar strukturerna på ett helt annat sätt.

När ett system är designat och testat för att klara dessa obarmhärtiga extrema förhållanden i norr, är det ett överlägset och säkert val överallt annars också.

Som ett bevis på detta ger vi BLACK-, FLAT- och WALL-systemen en marknadsledande garanti på 30 år.

RAULI: betrodd av proffs, vald av montörer.